Morgondagens nyhetskonsumtion

Digitaliseringen av samhället eller det vi kallar för digital konvergens är en utmaning för person, organisation och nation. Med det menar jag att övergången påverkar oss både på ett personligt och nationellt plan. För organisationer inom olika områden som utbildning, musik, film, journalistik har det inneburit stora förändringar. Musikindustrin ser ut att ha passerat det digitala nålsögat och hittat nya modeller som driver deras affärer framåt. Framtiden för journalistiken är ännu lite oskarp i sina konturer. Samtidigt är det inte så att journalismen står inför en kris. Personligen uppfattar jag nyheter och journalistik som mer levande än på länge. Det är det traditionella tidningarna, tidningshusen och journalisten som utmanas när gamla affärsmodeller inte längre ger intäkter. När läsaren inte längre är villig att betala för den journalistiska produkten så som den idag är utformad får man problem. Orsakerna till att övergången från en renodlad pappersprodukt till en mix av tjänster anpassade för dator, mobil och läsplattekonsumtion är flera. En del av dem känner vi till. Allmänna nyheter är tillgängligt gratis överallt både i form av tidningar, sajter och appar. Således sjunker antalet prenumeranter. Tidigare har en relativt stor del av nyheterna varit reklam och annonsfinansierad men även här minskar intäkterna. Det har under flera år pratats om att lokalnyheter kan vara en räddning och en typ av journalistik som läsare även fortsättningsvis kommer att betala för. Den lokala journalistiken har konkurrensfördelen av att vara just lokal och således svår att konkurrera ut med stordriftsfördelar. Men det finns ett antal utmaningar att lösa även för den lokala journalistiken:

• Vad är bra lokaljournalistik? Vad är det för artiklar, reportage, skvaller, bilder, forum osv som kommer erbjuda ett mervärde som läsaren är beredd att betala för?
•  Hur skall bra lokalreklam fungera, se ut och erbjuda? Annonserna i sig måste vara integrerade i den lokala upplevelsen på ett sådant sätt att det inte belastar den journalistiska produkten. Utan tvärt om, bidrar till upplevelsen. 
•  Som läsare bor vi i en kommun, konsumerar i en annan och arbetar i en tredje. En lokaltidning täcker inte alla våra behov och vi kommer inte kunna prenumerera på tre tidningar. Hur kan lokala nyheter erbjudas över kommungränser och i ett aggregerat format så att det ändå utgör en bra nyhetsupplevelse samt något som går att kapitalisera på?
• Hur ser förståelsen för digitala medier ut ute på redaktionerna? Hur ser kunskapen ut kring nät och mobilbeteenden, kring sociala medier och olika typer av annonsprogram? Hur ser kunskapen ut kring en mer driven bildjournalistik? Kompetensen kring hur man kan nyttja digitala medier för den här typen av nyhetsprodukt är central för att en satsning på lokala nyheter skall lyckas.
• Hur ser journalisten på sin roll? En lokaltidnings journalist kommer troligtvis att bli personligt inblandad på ett annat sätt en tidigare. Hur ställer man sig till det. Att man delvis blir en del av nyheten. Detta finns det alternativa lösningar på men jag tror vi kan vara säkra på att journalistrollen kommer att förändras. Det kommer troligtvis att innebära ett visst motstånd ute på redaktionerna, att förändras tar emot.
• Aggregeringen av nyheter från flera olika lokalredaktioner till ett centralt flöde kommer innebära att den enskilda redaktionen delvis tappar kontrollen över nyheten och i vilket sammanhang den kommer att presenteras. Detta är ytterligare en utmaning för redaktionen då det innebär en viss maktförskjutning från redaktionen till den enskilda journalisten och till organisationslager ovanför redaktionen.
• Hur skall man förpacka artiklar och annat material? Prenumeration, per artikel, för ett paket av artiklar som ett paket? Skall video ingå eller vara något man betalar extra för? 
• Hur skall man sedan ta betalt? Via microbetalningar, alltså en liten summa per artikel. Pengar som dras varje månad som liknar dagens prenumeration?

Tidningsbranschen är komplex. Nedan har jag samlat en rad länkar några till vetenskapliga artiklar, några till svenska tidningar, några till internationella institut som fokuserar på nyhetsbranschens förändringar samt till några helt färska videos från en amerikansk konferens:

•  Malmö Högskola driver det mycket intressanta Medea. En bra introduktion till ämnet är en magisteruppsats kopplad till centret med titeln: Designing the future of the newspaper: An aggregator for online news that combines editorial sources with social media in order to provide overview and accessibility. Medea har skrivit en kort text runt uppsatsen som i sig är relevant läsning.
• I oktober 2010 under Internetdagarna spelades ett antal presentationer in. En av dem, 12 minuter lång med Pontus Schultz, handlar om tidskrifter i ett nytt medielandskap och beskrivs så här: Pontus Schultz startade mediebranschtidningen Vision och är nu affärsutvecklingschef på Bonnier. Han berättar om det nya medielandskapet och hur mediebranschen skulle må bra av om det kom in lite nya människor. Vilka tidningar är då bäst på att anpassa sig till utvecklingen?
• Svenåke Bodström har skrivit två bra artiklar, en publicerad på Medievärldens sida och en i sin egen blogg. På Medievärlden rapporterar han från Society for News Design som är en branschkonferens. På sin blogg rapporterar han från ett av Publicist Klubbens möten om digitaliseringen. 
• Hos Stampen finns en rad inlägg med många bra länkar. Ett inlägg med titeln USA-rapport: Mobilt vägen tillbaka, är extra intressant. Det är en rapport från den årliga konferensen MediaXchange. Ett annat inlägg handlar om livslängden på Facebook och andra tjänster, ett inlägg som refererar till en artikel från Forbes som snurrat de senaste veckorna. Mycket relevant.
• Från samma konferens kommer en panel. Den är lång (50 minuter), amerikans bransch-engelska som kan vara lite svår att följa, men det finns en del intressanta guldkorn att fånga upp. Den introduceras enligt följande: The way news is created, packaged, delivered and consumed has undergone dramatic transformation. New media players are leveraging aggregation tools, social media platforms and mobile technologies to engage news consumers in new ways. What is newspapers’ role in this new ecosystem and how do they support their investment in original content creation? This panel offered perspectives from senior executives from Newspapers, NewsRight, Flipboard, Newser and Huffington Post/The Blaze. 
• Medievärlden har en kort artikel om betalning och om att ta betalt: 90 procent av Springers intäkter från det digitala om några år. Mycket intressant.
• Jardenberg är snabb på nya trender, hans inlägg: Dagens Flip – ett nytt sätt att få koll på svenska nyheter; är riktigt intressant och relevant för det vi diskuterar här.
• Fyra sätt som nyhetsbranschen misslyckas med sina digitala satsningar är ett blogginlägg från en Alan Mutter. Kort och koncist sammanfattar han fyra grundläggande svårigheter.
• Några mycket informativa slides om hur mobil konsumtion ser ut i USA. Mycket intressant data från Business Insider.
• En helt aktuell studie från Pew Internet om lokalnyheter och hur de konsumeras.  Kika gärna igenom PDF:n. Det ger en bra bild av hur lokalnyheter konsumeras i USA.
• Nanok Bie har på ett utmärkt sätt sammanfattat vad det här handlar om: Traditionella mediehus behöver anamma webbaggregering.

Med sammanfattningen ovan och länkarna här bör man ha en uppdaterad lägesbild av (om än liten begränsad) nyhetsbranschen. Men frågan är, hur skall skall framtidens nyhetskonsumtion se ut och fungera? Min uppgift till er är att fundera på detta. Jag kommer att finnas tillgänglig nu på tisdag den 7 maj som står i schemat för att diskutera essäskrivande. Sedan, till tisdag den 14 maj har du läst artiklarna ovan. Du har testat några av de apparna och tjänster som nämns. Samt besökt ett antal nyhetssajter med lokala nyheter och funderat på hur du och andra vill konsumera och betala (eller inte betala) för nyheter och specifikt lokalnyheter. Den 14 maj kör vi en workshop kring morgondagens nyhetskonsumtion.