Yammer-test

Testar att lägga in en tråd från Yammer här för att se hur det blir:

Lokalnyheter :: Workshop

Här presenterar jag vad tisdagens workshop kommer att innehålla och vad vi kommer att arbeta med. Workshopen är indelad i tre delar som på olika sätt är utmaningar för lokalpressen. För att komma på br  grejer behöver vi vara kreativa, innovativa och ta med oss en bärbar dator för den som har tillgång.

Innehåll

Vilket innehåll vill vi se i lokalpressen? Granska innehållet på:

• http://ttela.se/
•  http://nynashamnsposten.se/ 
• http://www.lt.nu/  
• http://hallandsposten.se/ 
• http://www.varbergsposten.se/  
• http://norrteljetidning.se/ 
• Eller valfri annan lokaltidning

Skapa 1-3 scenarios där innehållet i tidningarna tar olika riktningar. Utgå t ex från begrepp som crowdsourcing och citizen journalism men också från hur artiklar ser ut i andra typer av tidningar, klubbtidningar, modemagasin, kvällstidingar. Var kreativa och skapa 1-3 trovärdiga scenarios där ni målar upp vad framtidens nyhet kan vara.

Reklam och marknadsföring

Hur skall bra reklam se ut i lokalnyheter som:

• inte uppfattas som störande
• som tar tillvara på det lokala 
• som ger ett mervärde (jmf med reklam i modemagasin som ses som innehåll)
• som drar in pengar och som helst bidrar till att öka läsningen

Titta på andra sammanhang som http://www.groupon.se/ eller denna artikel om integrated advertising :: http://techcrunch.com/2012/05/12/5-ways-native-monetization-is-changing-silicon-valley/

Skapa 1-3 scenarios för hur reklam anpassad för lokala sammanhang skulle kunna se ut. Ta också hänsyn till om det gäller mobilen, paddan , datorn osv.

Förpackning och aggregering

Vi är vana att läsa tidningen just som en papperstidning och på webben. Vi tar även del av nyheter via specifika appar. Hur kan ett nytt/alternativt sätt se ut? Spotify, Flipboard eller http://www.ongo.com/ erbjuder kanske ett frö till nya lösningar. När vi pratar om nyheter så kan det vara så många olika saker, om krig, odemokratiska val, nedskärningar barnomsorg etc. Långa och korta artiklar, bilder, video. Hur kan det förpackas på ett för mediet anpassat sätt?

Betalning

Hur skall vi betala för framtidens lokalnyheter? Genom prenumeration. Genom en pro-tjänst där vi får tillgång till fler funktioner. Per artikel. Helt reklamfinansierat. Sponsring av lokala företag. Eller kanske genom helt andra sätt att tänka. Hur betalar vi på gym, för bussen, osv. På något sätt måste tidningarna skapa intäktet. Kom med några förslag som ni tror fungerar och som skapar fler läsare, inte färre. Var kreativa.

Tänk till, var kreativa, testa Flipboard, Spotify, Ongo eller andra verktyg/tjänster och se hur det fungerar.

Genomförande 

Vi kommer jobba både enskilt och i grupp, både med papper och dator och förhoppningsvis komma fram till några olika scenarion som bidrar till en bättre förståelse för digitaliseringen av samhället.

Morgondagens nyhetskonsumtion

Digitaliseringen av samhället eller det vi kallar för digital konvergens är en utmaning för person, organisation och nation. Med det menar jag att övergången påverkar oss både på ett personligt och nationellt plan. För organisationer inom olika områden som utbildning, musik, film, journalistik har det inneburit stora förändringar. Musikindustrin ser ut att ha passerat det digitala nålsögat och hittat nya modeller som driver deras affärer framåt. Framtiden för journalistiken är ännu lite oskarp i sina konturer. Samtidigt är det inte så att journalismen står inför en kris. Personligen uppfattar jag nyheter och journalistik som mer levande än på länge. Det är det traditionella tidningarna, tidningshusen och journalisten som utmanas när gamla affärsmodeller inte längre ger intäkter. När läsaren inte längre är villig att betala för den journalistiska produkten så som den idag är utformad får man problem. Orsakerna till att övergången från en renodlad pappersprodukt till en mix av tjänster anpassade för dator, mobil och läsplattekonsumtion är flera. En del av dem känner vi till. Allmänna nyheter är tillgängligt gratis överallt både i form av tidningar, sajter och appar. Således sjunker antalet prenumeranter. Tidigare har en relativt stor del av nyheterna varit reklam och annonsfinansierad men även här minskar intäkterna. Det har under flera år pratats om att lokalnyheter kan vara en räddning och en typ av journalistik som läsare även fortsättningsvis kommer att betala för. Den lokala journalistiken har konkurrensfördelen av att vara just lokal och således svår att konkurrera ut med stordriftsfördelar. Men det finns ett antal utmaningar att lösa även för den lokala journalistiken:

• Vad är bra lokaljournalistik? Vad är det för artiklar, reportage, skvaller, bilder, forum osv som kommer erbjuda ett mervärde som läsaren är beredd att betala för?
•  Hur skall bra lokalreklam fungera, se ut och erbjuda? Annonserna i sig måste vara integrerade i den lokala upplevelsen på ett sådant sätt att det inte belastar den journalistiska produkten. Utan tvärt om, bidrar till upplevelsen. 
•  Som läsare bor vi i en kommun, konsumerar i en annan och arbetar i en tredje. En lokaltidning täcker inte alla våra behov och vi kommer inte kunna prenumerera på tre tidningar. Hur kan lokala nyheter erbjudas över kommungränser och i ett aggregerat format så att det ändå utgör en bra nyhetsupplevelse samt något som går att kapitalisera på?
• Hur ser förståelsen för digitala medier ut ute på redaktionerna? Hur ser kunskapen ut kring nät och mobilbeteenden, kring sociala medier och olika typer av annonsprogram? Hur ser kunskapen ut kring en mer driven bildjournalistik? Kompetensen kring hur man kan nyttja digitala medier för den här typen av nyhetsprodukt är central för att en satsning på lokala nyheter skall lyckas.
• Hur ser journalisten på sin roll? En lokaltidnings journalist kommer troligtvis att bli personligt inblandad på ett annat sätt en tidigare. Hur ställer man sig till det. Att man delvis blir en del av nyheten. Detta finns det alternativa lösningar på men jag tror vi kan vara säkra på att journalistrollen kommer att förändras. Det kommer troligtvis att innebära ett visst motstånd ute på redaktionerna, att förändras tar emot.
• Aggregeringen av nyheter från flera olika lokalredaktioner till ett centralt flöde kommer innebära att den enskilda redaktionen delvis tappar kontrollen över nyheten och i vilket sammanhang den kommer att presenteras. Detta är ytterligare en utmaning för redaktionen då det innebär en viss maktförskjutning från redaktionen till den enskilda journalisten och till organisationslager ovanför redaktionen.
• Hur skall man förpacka artiklar och annat material? Prenumeration, per artikel, för ett paket av artiklar som ett paket? Skall video ingå eller vara något man betalar extra för? 
• Hur skall man sedan ta betalt? Via microbetalningar, alltså en liten summa per artikel. Pengar som dras varje månad som liknar dagens prenumeration?

Tidningsbranschen är komplex. Nedan har jag samlat en rad länkar några till vetenskapliga artiklar, några till svenska tidningar, några till internationella institut som fokuserar på nyhetsbranschens förändringar samt till några helt färska videos från en amerikansk konferens:

•  Malmö Högskola driver det mycket intressanta Medea. En bra introduktion till ämnet är en magisteruppsats kopplad till centret med titeln: Designing the future of the newspaper: An aggregator for online news that combines editorial sources with social media in order to provide overview and accessibility. Medea har skrivit en kort text runt uppsatsen som i sig är relevant läsning.
• I oktober 2010 under Internetdagarna spelades ett antal presentationer in. En av dem, 12 minuter lång med Pontus Schultz, handlar om tidskrifter i ett nytt medielandskap och beskrivs så här: Pontus Schultz startade mediebranschtidningen Vision och är nu affärsutvecklingschef på Bonnier. Han berättar om det nya medielandskapet och hur mediebranschen skulle må bra av om det kom in lite nya människor. Vilka tidningar är då bäst på att anpassa sig till utvecklingen?
• Svenåke Bodström har skrivit två bra artiklar, en publicerad på Medievärldens sida och en i sin egen blogg. På Medievärlden rapporterar han från Society for News Design som är en branschkonferens. På sin blogg rapporterar han från ett av Publicist Klubbens möten om digitaliseringen. 
• Hos Stampen finns en rad inlägg med många bra länkar. Ett inlägg med titeln USA-rapport: Mobilt vägen tillbaka, är extra intressant. Det är en rapport från den årliga konferensen MediaXchange. Ett annat inlägg handlar om livslängden på Facebook och andra tjänster, ett inlägg som refererar till en artikel från Forbes som snurrat de senaste veckorna. Mycket relevant.
• Från samma konferens kommer en panel. Den är lång (50 minuter), amerikans bransch-engelska som kan vara lite svår att följa, men det finns en del intressanta guldkorn att fånga upp. Den introduceras enligt följande: The way news is created, packaged, delivered and consumed has undergone dramatic transformation. New media players are leveraging aggregation tools, social media platforms and mobile technologies to engage news consumers in new ways. What is newspapers’ role in this new ecosystem and how do they support their investment in original content creation? This panel offered perspectives from senior executives from Newspapers, NewsRight, Flipboard, Newser and Huffington Post/The Blaze. 
• Medievärlden har en kort artikel om betalning och om att ta betalt: 90 procent av Springers intäkter från det digitala om några år. Mycket intressant.
• Jardenberg är snabb på nya trender, hans inlägg: Dagens Flip – ett nytt sätt att få koll på svenska nyheter; är riktigt intressant och relevant för det vi diskuterar här.
• Fyra sätt som nyhetsbranschen misslyckas med sina digitala satsningar är ett blogginlägg från en Alan Mutter. Kort och koncist sammanfattar han fyra grundläggande svårigheter.
• Några mycket informativa slides om hur mobil konsumtion ser ut i USA. Mycket intressant data från Business Insider.
• En helt aktuell studie från Pew Internet om lokalnyheter och hur de konsumeras.  Kika gärna igenom PDF:n. Det ger en bra bild av hur lokalnyheter konsumeras i USA.
• Nanok Bie har på ett utmärkt sätt sammanfattat vad det här handlar om: Traditionella mediehus behöver anamma webbaggregering.

Med sammanfattningen ovan och länkarna här bör man ha en uppdaterad lägesbild av (om än liten begränsad) nyhetsbranschen. Men frågan är, hur skall skall framtidens nyhetskonsumtion se ut och fungera? Min uppgift till er är att fundera på detta. Jag kommer att finnas tillgänglig nu på tisdag den 7 maj som står i schemat för att diskutera essäskrivande. Sedan, till tisdag den 14 maj har du läst artiklarna ovan. Du har testat några av de apparna och tjänster som nämns. Samt besökt ett antal nyhetssajter med lokala nyheter och funderat på hur du och andra vill konsumera och betala (eller inte betala) för nyheter och specifikt lokalnyheter. Den 14 maj kör vi en workshop kring morgondagens nyhetskonsumtion.

Synlighetens förvandling :: Tillfälle 3 :: Thompson Kap. 4

Synlighetens förvandling

Inför seminariet läser du kapitel 4 samt svarar på frågorna i enkäten som du hittar här.

Framväxten av medierad interaktion :: Tillfälle 2 :: Kapitel 2 & 3

Medierna & utvecklingen av moderna samhällen & Framväxten av medierad interaktion.

Under en vanlig dag ingår vi olika former av interaktionsprocesser. Några interaktionsmönster är rika på symboler som till exempel ett personligt samtal, där vi använder av oss av nästan alla sinnen. Vi har även möjlighet att skapa ett specifikt intryck med hjälp av klädsel och ett vänligt tilltal, och med kroppsspråket kan vi lägga till en mångfald av bibetydelser till det verbala språket. Andra interaktionsformer är mera begränsade – som t ex telefonsamtal, SMS, chatt etc,. Dagstidningar, livsstilmagasin, radio, TV m. m. karakteriseras som medierad kvasiinteraktion där ett av kännetecknen är att de är monologiska.

Denna uppgift avser att diskutera hur du i din vardag använder alla tre former av interaktion. Uppgiften avser inte att ge så noggrann beskrivning av vilka medier du använder från morgon till kväll utan du ska istället försöka ge exempel på de olika interaktionsformer och reflektera kring nackdelar och fördelar med olika sätt att kommunicera.

Inför seminariet svarar du i vanlig ordning på följande två frågor som du hittar här.

Mobila tjänster

Inom området mobiletet och mobila tjänster händer det faktiskt otroligt mycket och utvecklingen har bara börjat. Vår konsumtion av nyheter, nöje, bank osv har redan till stora delar flyttat över i mobilen. Försäljningen av mobila enheter har sedan 5 år tillbaks varit större än för stationära datorer. Således finns det många olika områden att fördjupa sig i. Det kan handla om affärsutveckling, tjänsteutveckling, mobil interaktionsdesign, kodning av native-appar eller html-appar. Som bekant finns det en rad olika typer av appar. Rena nöjesappar som Quiskampen, sociala medieappar som Instagram men också det som brukar kallas för Location-BasedServices, alltså tjänster (eller appar) som på något sätt drar nytta av GPSen i telefonen och som erbjuder en tjänst runt det.

Till detta seminarium kommer vi tittar på både utveckling av tjänster, lite om kodning och en del om använding av appar/tjänster. Jag har valt ut artiklar från Smashing magazine, från olika teknikbloggar men också någon semivetenskaplig artikel. Detta för att ni skall få en bred överblick över området. Det finns en rad begrepp som ni behöver känna till. SoLoMo, native app, geo-fencing etc.

Mobilt är det område som växer mest och det kommer fortsätta växa. Att fördjupa sig inom mobil utveckling, tjänstedesign, interaktionsdesign etc är attraktivt på arbetsmarknaden. När det kommer till det lite mer tekniska så som kodning och systemarkitektur för mobila tjänster finns det också mycket att lära.

Vi börjar med något kanska lättsmält. Här är två artiklar som listar olika tjänster/appar som har med geolocation att göra. Den första "Beyond Foursquare: Geolocation Services Proliferate, Mature" listar egentligen 13 olika typer av LBS. Även den andra "10 companies driving the SoLoMo revolution" går igenom olika appar för att visa på deras för och nackdelar. Jag ser den som en ingång till ämnet för att visa på den bredd som finnns inom detta område.  Läs igenom listan och bilda dig en uppfattning om de olika typer av tjänster som finns. Kommer vi börja använda den här typen av tjänster i någon större utsträckning? Ja, kanske inte som de ser ut idag. Men jag tror vi kan vara ganska säkra på att plats kommer spela en allt större roll. Om du har möjlighet, testa gärna någon av apparna och se vad du tycker. Foursquare är kanske den som är vanligast  i Sverige för tillfället.

Om vi för en stund lämnar geolocation-apparna och istället tittar på utveckling så ser vi ett annat området med sina utmaningar. Läs kapitlet om Web or Native. Det ger en ingång till en debatt som pågått länge. Skall man göra tre appar för de tre olika operativen iOS, Windows och Android. Eller, skall vi göra en så kallad webb-app? Det är fortfarande en het potatis bland utvecklare!


I artikeln "Think Again: Assumptions About Mobile To Reconsider" går författaren igenom några vanliga missuppfattningar om att utveckla för mobilen. Vi följer upp det med en artikeln om "The Elements Of The Mobile User Experience" och några specifika aspekter av att utveckla för mobilen. Det handlar då främst om interaktionsdesign och vad det innebär att utveckla en tydlig användarupplevelse. Vi fortsätter på det här spåret och tittar närmare på "How To Succeed With Your Mobile App". Börja gärna tänka i dessa banor, vilken typ av tjänst skulle du bygga? Vad skulle nyttan vara för den? Och när du funderat på vad din app skall handla om så kan du kika på denna artikel där personer från mobilindustrin och forskningsvärlden resonerar kring framtidens tjänster:  What does the future hold for the mobile industry?

Avslutningsvis tar vi en artikel från den vetenskapliga tidsskriften Interactions. Det är en semi-vetenskaplig tidsskrift med artiklar inom vårt område. Den heter:

Mobile Collocated Interactions: Taking an

Offline Break Together

Läs artikeln och fundera på vad den säger. De tar avstamp i en kritik mot traditionella mobila tjänster och vill i stället visa på hur man faktiskt skulle kunna använda en tjänst för att göra oss mer sociala.


Inför seminariet på tisdag den 23 april svarar du på följande frågor i formuläret

Ses på tisdag!
//Tomas

Introduktion till artikelskrivande

Nu är det din tur att skriva en artikel kring ett ämne som rör sig inom Digitala medier. Du skall sträva efter att skriva en vetenskaplig artikel och med det menar jag en kortare text som tar utgångspunkt i vetenskapliga artiklar som kretsar kring en konkret frågeställning. Det är givetvis centralt att tydligt visa på vad som är ens egen åsikt och andras kunskap till exempel genom att använda referenser. Men, än viktigare är att kritiskt tänkande och att det man skriver verkar rimligt och kan argumentera för det. Samtidigt är det viktigt att för läsaren motivera sitt resonemang så att det är tydligt och klart vad det är man vill säga.

En traditionell artikel har en struktur: ’Inledning, Teori, Metod, Resultat, Diskussion samt Slutsats’ som den normala strukturen medans den artikel du kommer skriva här inte kommer ha metod eller ett traditionellt resultat då inga empiriska studier/datainsamling kommer att göras. Därmed inte sagt att detta är de enda rubrikerna, förslagsvis arbetar man även med rubriker som är mer innehållsligt förankrade, alltså kopplade till textens olika innehåll. 

Artikeln som skall skrivas i denna kurs kan ses som en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att man sätter sig in i forskningen inom ett område som man sedan diskuterar utifrån en frågeställning som man väljer i samråd med lärare. Alltså kan man säga att artikeln är en form av uppsats men utan traditionella krav på empiri eller metod. Här ligger istället fokus i på hur du som författaren behandlar det valda ämnet samt relevant litteratur och andra källor på ett reflexivt sätt så att du tydligt visar på en god förståelse för ämnesområdet samt på förmåga att analysera och uttrycka det i text.

Exakt vad artikeln kommer att behandla är i dina händer. Det skall på något sätt ha en koppling till digitala medier. Dra nytta av alla de kurser du gått när du funderar på ämne.

När du valt ämne bör din essä vara trattformad. D.v.s. att man i inledningen börjar brett, att man där du förklarar för läsaren varför just detta ämnet är viktigt och intressant. Introduktionen skall leda fram till din frågeställning. Sedan, när man går in i det vi kan kalla för litteraturöversikt eller relaterad forskning som det ibland kallas, så smalnar fokuset av till att endast fokusera på just ditt ämne. Här behandlar man de artiklar och böcker som man vill bygga sitt resonemang på genom att på ett finurligt sätt återge vad författarna kommit fram till. I litteraturöversikten bör läsaren av din artikel kunna skapa sig en bild över forskningsområdet samt få ett förtroende för att du vet vad du pratar om. Litteraturöversikten skall innehålla alla den information som behövs för att du skall kunna svara på din frågeställning. Man kan också tänka sig ett avsnitt som tar upp saker som stått i tidningar, funktioner i olika tjänster (t ex på Youtube) eller annat medieinnehåll som stärker ditt bidrag. Helt enkelt material som hjälper dig att säga det du vill ha sagt. Efter denna del följer ett avsnitt som brukar kallas diskussion. Här skall du diskutera din frågeställning i relation till det som de andra författarna skriver. Ställ dem mot varandra, jämför, hitta likheter samt, om än något försiktig, för in dina egna åsikter. 

Det är viktigt att det tydligt framgår när det är du som tycker något genom formuleringar så som ”Jag ansera att, men enligt mig, min förståelse av detta är”. Syftet med diskussionen är att svara på frågeställningen genom att på olika sätt analysera vad andra författare säger och blanda det med egna, väl grundade, åsikter. Dessa egna, väl grundade åsikter, kan man ”bädda för” i avsnittet relaterat innehåll där man har en chans att visa vad man menar. När man fört samman frågeställningen, de vetenskapliga texterna, egna väl grundade åsikter samt relaterat innehåll kan man, innan man går in på en slutsats, bredda sig igen och diskutera vilka konsekvenser ens slutsatser kan få i ett större och längre perspektiv. 

Vid det här laget skall läsaren förstått vad ditt bidrag är. Bidraget är nyttan, det viktiga, det du vill ha sagt och det du vill berätta för världen som den tidigare inte visste. Detta tack vare att du fört en genomtänkt, nyaserad och trovärdig diskussion. Artikeln avslutas med en kort slutsats som som inte sammanfattar hela artikeln utan endast diskussionen. Sedan föjer sedvanlig referenslista.

Att ta hänsyn till

Du har ca 3 000 ord på dig att utveckla och besvara eller resonera kring din frågeställning. Din essä bör vara välrefererad enligt Harvardmodellen eller annan vetenskapligt vedertagen modell. Att referera lämplig litteratur inom det som tagits upp på kursen är naturligt, att söka upp och behandla andra referenser likaså. Det handlar då både om vetenskapliga artiklar från erkända konferenser och tidsskrifter men också referenser till välsedda bloggar och tidningsartiklar. Referenser till Wikipedia kan vara okej när det gäller att visa på fakta och till exempel grundläggande förståelse för ett begrepp. Att förhålla sig reflexiv och kritisk till det man läser är viktigt. Med det menar jag att man hela tiden bedömer om det är rimligt det författaren skriver. Samtidigt är det centralt att man ställer samma krav på sitt eget resonemang. Viktigt är också att man problematiserar det man skriver och att man resonerar kring den i någon slags slutsatts. En röd tråd är centralt, att texten hänger samman och på ett tydligt sätt leder läsaren genom texten. 

Den röda tråden innebär också att man strävar efter att hålla sig till ämnet och inte vandrar iväg. Tillsammans med vetenskaplig kvalité och analytisk höjd är det också detta som kommer att ligga till grund för bedömning. Några punkter att ta fasta på:


Referenser är bra och viktig för att ge artikeln trovärdighet, din diskussion skall utgå från dina böcker och artiklar, kurslitteratur samt annan relevant information men också innehålla egna tankar. Referenser till det man diskuterar är naturligt och bör förekomma ofta. Kritisera och exemplifiera kring det du skriver om. Din röst skall höras men den måste balanseras med andras.

Upplägget och argumentationen i essän skall vara tydlig och väl genomarbetad så att läsaren lätt kan följa de argument som ges. Det är bra att inte krångla till texten och att skriva så läsaren kan förstå. Således är det viktigt att skriva ut hela sitt resonemang, läsaren skall inte behöva gissa eller läsa mellan raderna om vad du egentligen menar. Detta är viktigt. Fokusera på det ämnet du valt. Hjälp läsaren igenom texten. Tänk på att du inte till mig som lärare. Texten skall rikta sig till den som vill veta mer om ormådet du valt. Utgå från att din artikel kommer publiceras i din portfolio, i en branschtidning eller motsvarande.

Med analytisk höjd menar jag hur, smart, och välgrundat ditt resonemang är. Håller det du säger för en närmare granskning, tvivlar jag som läsare eller är det gammal skåpmat som vi hört förut?

Börja nu

En regel som jag lärt mig den hårda vägen är att det som det som inte finns nedskrivet finns inte! I ditt huvud, när du tänker på sin essä, så kan det mesta låta logiskt och intressant. Men det är först när det blir nedskrivet som det går att bedöma ämnet och idéns potential.

• Välj ett ämne som fördjupar dina kunskaper inom ett område som relaterar till den yrkeskarriär du tänkt dig. Alternativt, till ett område som du fascineras över. Tillsammans med mig kan vi hitta en lämplig frågeställning. 
• Gör först din artikel i punktform så att du får en överblick över vad som behöver göras, vilket material du behöver hitta och läsa för kunna skriva samt svara på din frågeställning. 
• Börja skriv nu. Det som inte är nedskrivet finns inte. 
• Vet man inte vad man skall skriva om, besök Wired, Internetworld, TED osv. Jag bollar gärna idéer!